sacinorev

Sitter och kollar på fleeceoveraller på nätet, högst upp på Elliots (min) önskelista står en ifrån märket Molo:

 

Jo, jag hade faktiskt tänkt att baka kanelbullar idag, köpte till och med ingedienser till dem igår. MEN nu bestämde sig mannen för att jobba halvdag idag så jag och Elliot åker och möter upp honom för vår obligatoriska helghandling om ett litet tag, så det får nog bli köpebullar istället. Inte lika gott men man äter desto färre ;) Elliot var feberfri hela dagen igår, och så gott som i förrgår, och näsan rinner inte längre så en sväng i butiken borde han klara av.

Yes! Idag somnade Elliot precis lagom till Halv åtta hos mig, och utan gråt dessutom. Efter tre nätter borta, ammandes till sömns, samsovning med mig och sjukdom har vi nämligen fått ett litet bakslag här hemma. Och nattningarna som gick så bra innan. Jag själv kan njuta mycket mer utav kvällen om jag vet att han somnade gott, men har han varit ledsen så vill jag helst gå och lägga mig också, då det gör så ont i mammahjärtat. Men idag skall jag njuta utav en bra läggning, med tända ljus, en kopp te, och några bitar mörk choklad framför Hela Sverige bakar.

 

 

Och så var den gjord, Elliots första resa, som gick till moster och kusin i Nyköping. Vi åkte tidigt i fredags morse, med en packning som hette duga, ett stycke barnvagn, en fullproppad resväska, en fullproppad skötväska och en fullproppad handväska. Tack och lov hjälpte pappan oss på tåget, och min syster oss av. Ett byta utav tåg hade inte gått vill jag tillägga. Vi hade tre-fyra helmysiga dagar (som gick alldeles för fort). Dessvärre blev Ozzy, Elliots kusin sjuk ganska omgående, och på söndagen var det Elliots tur som har varit dunderförkyld och febrig, men som nu tack och lov verkar ha kryat på sig. Jag har tyckt så synd om mitt lillhjärta som har varit så snorig så att han knappt har kunnat andas genom näsan, men Elliot har varit så tapper genom sin första förkylning, att jag är mäkta imponerad.

 

Du 8770 gram tunga, och 72,5 cm långa mirakel, du gör mig lycklig!

 

I fredags blev Elliot 6 månader. I morgon skall vi till BVC för en 6-månaders kontroll. Alltid lika spännande att väga och mäta. Han har förövrigt fortsatt med napp och verkar komma mycket lättare till ro tack vare den. På kvällarna somnar han allt som oftast i sin egna säng, och äter numera cirka en gång per natt. Tror vällingen bidrar till både godare kvällsvanor och nattsömn. Även om han kan vakna till flera gånger per natt så är det inte tutte som gäller hela tiden längre, och en lättad mamma kan pusta ut. Var det inte svårare än såhär? Joja, det går ju i perioder sådant där. Men för tillfället känns det väldigt bra, men jag kommer säkerligen att sakna alla amningstillfällen när vi slutar helt, men där är vi inte riktigt ännu. Elliot har blivit en hejare på att ta sig runt, runt, runt runt. Och bakåt. Men inte framåt ännu, även om rumpan sticker upp titt som tätt och armhävningar göres flitigt! Han sitter också relativt stadigt men har inte riktigt koll på att det är just det han gör, det vill säga sitter själv så lutningar bakåt är standard så sitta helt själv får han inte. På fredag skall han få åka tåg första gången då han och jag tar oss upp till Nyköping till min syster och systerson Ozzy, och oj vad vi längtar! 

 

 

 

Tittar in! Det var ett tag sedan jag skrev, och det är alltid kul att titta tillbaka på senare. Just nu kretsar mitt liv kring Elliot, jag liksom ANDAS Elliot. Tänk att jag har fått en så fantastisk liten grabb. Ibland får jag faktiskt fortfarande nypa mig i armen för att förstå att det är på riktigt, och att han är min. Snart ett halvår dessutom. Jisses vad tiden går fort. Och kärleken den bara fortsätter att växa.

 

Han ligger i skrivande stund och sover en av sina powernaps. Här håller vanorna angående sömnen på att ändras minsann. Hittills har E vaknat var och varannan timma sedan han kom till världen, och helst (läs: i princip alltid) velat äta/snutta för att somna om igen. Jag har alltså ammat honom till sömns i snart sex månader. Napp och nappflaska har ratats t.o.t.a.l.t. Vilket INTE håller i längden. Därför har jag sedan en vecka tillbaka bara låtit honom ammas med cirka fyra timmars mellanrum nattetid, vilket har resulterat i en hel del vaggande i famnen. Igår på dagen när jag låg och ammande honom i sängen släppte han helt plötsligt bröstet och självmant började suga på nappen som han av någon anledning det senaste har velat ha i handen för att pilla på, eller a han pillar la på vad som helst när han ammas i vanliga fall men just den här gången var det en napp. Jag blev helt paff men lade då ner honom i sin egna säng, fortfarande med nappen i munnen, och vips några minuter senare så sov han. På kvällen hade jag inte direkt några höga förhoppningar om att någonting liknande skulle ske, men in med nappen i munnen, puss och god natt, ut ur rummet, titta in några minuter senare och zzz (!!)  Han har ALDRIG tidigare somnat av sig själv (med undantag från vagnen), och heller aldrig i sin egna säng. Och det måste ju bara vara den där nappens förtjänst? Nu skall jag inte ropa hej ännu (men visst somnade han alldeles nyss återigen i sin egna säng utav sig själv med nappen i munnen) men är det bara en tillfällig fas det här med nappen så kanske han åtminstone kan få in vanan att somna i sin säng utan amning. Det kan också tyckas dumt, och det kan även kännas lite onödigt att först vid sex månaders ålder börja med napp, men jag ser det mest som ett sätt att sluta amma till sömns, och det som sker det sker. Vanorna de ändras ju hela tiden ändå.

 

Vilken utläggning! Hur som helst. När liten vaknar skall vi äta lite mat och sedan åka och möta upp pappan efter jobbet för en rejäl helghandling. Älskar helghandlingstraditionen! 

Idag var jag och min lilla familj (minus vovven) på Tjolöholms Slott och strosade omkring, så vacker miljö!

Därefter var vi på Kungsmässan och shoppade loss till Elliot som nu är redo för hösten:

 

1:a Augusti, sommaren går i raaaaaasande fart.. stanna tiden! Det händer så mycket i Elliots utveckling nu, fyra månader "gammal". Han ler och skrattar i princip hela tiden, ingen svårflörtad liten herre direkt. Däremot har han redan en enormt stark vilja. Han riktigt morrar när saker och ting inte går hans väg, det låter liksom grrrrrrrrrrrr, samtidigt som han spänner hela kroppen. Han rullar runt från rygg till mage, överallt och hela tiden. Så fort man lägger ner honom på rygg rullar han runt till mage. Från mage till rygg har han rullat ett fåtal gånger så det verkar som om han trivs bäst på mage för tillfället. Vi har bytt till sittvagn då liggvagnen var måttligt populär där emot slutet. Han är så nyfiken på allt och alla, och skall ta och suga på återigen allt och alla :) Förutom napp dårå, och nappflaska. Från att i drygt en månad ha vaknat 2-3 ggr per natt (vilket jag tyckte var mycket då) har det övergått till att vakna i princip varje timma sedan två veckor tillbaka, hoppas på antingen en utvecklingsfas eller värmen som har varit, och att det vänder snart. Har i hopp om bättre nätter börjat ge han lite gröt om kvällarna, och han är redan upp i en halv portion. Andra smakisar får nog vänta ett tag till. Han sover drygt en-två timmar sammanlagt under dagen, allra bäst i vagnen (om den rullar). På kvällarna har vi börjat med lite nattningsrutiner i form av gröt, ett bad, titta i en bok, amning och mys, och han gör natt runt 19-20 och vi gör morgon runt 7-8, för även om han vaknar drygt en gång i timmen (puh) somnar han snabbt om våran lilla skatt.

 

 

Det är så roligt nu när leksaker börjar bli mer intressanta, ALLT skall kännas och smakas på ;)

 

 

Evig kärlek!

 

Vilken kväll, eller dag också för den delen..

Jag tror minsann att lillherrn i huset har hittat sin röst, för oj vilket liv det är på honom ;)

- Han har börjat skratta (mitt mammahjärta smälter varje gång!)

- Han babblar, med ALLT!

- Han skriker, eller tjuter rättare sagt, (läs:glädjetjut) gärna högt och länge..

 

 

Det gick förövrigt bra hos frisören, någon avkoppling var det då inte då jag saknade Ellioten precis hela tiden

(nejdå, för jag är inte alls besatt)

Fin i håret blev jag dock, över ett års utväxt trollades bort, och jag blev ljust sommarfräsch

 

I morgon skall jag till frisören för första gången på ett och ett halvt år (!)

(har toppat håret en gång emellan)

Men i morgon har jag både klipp och sling inbokat mellan klockan 12:30 och 15:00,

alltså hela två och en halv timma.

Har tidigare lämnat Elliot till min mamma i en timma då jag handlade födelsedagspresent till sambon,

och inte ville ha med Elliot in på köpcentrumet då han bara var drygt en månad då.

Till och med sambon har bara haft Elliot i max en timma själv, så inte undra på att man har separationsångest..

Hur som helst i morgon skall min mamma och en av mina bästa vänner passa honom under frisörbesöket,

hoppas därför på en bra dag i morgon, för oss båda (tror faktiskt Elliot kommer att klara det bättre än mig) ;)

 

Ibland säger det bara PANG, och lyckan sätter en i gråt, lyckogråt!

Min högsta önskan har gått i uppfyllelse, min dröm blev till verklighet,

och det blev så mycket bättre än vad jag någonsin hade kunnat hoppas på.

Tänk att jag är mamma, på riktigt!

Ibland är det fortfarande svårt att greppa..

 

Älskade barn, om du bara visste vilken glädje du ger mig!

DU ÄR DET BÄSTA SOM HAR HÄNT MIG <3

 

 

 

 

 

 

 

Hör och häpna, Elliot sover i sin egna säng sedan en (visserligen liten) stund tillbaka,

och han verkar än så länge inte må sämre över det, däremot gör JAG det,

för fasten sängen står alldeles bredvid känns den ALLDELES för långt bort <3

Idag blir Elliot två månader "gammal",

livet innan honom känns helt dimmigt, HAN förgyller mina dagar och jag är SÅ tacksam över det <3

 

Elliot kommunicerar mer och mer, med en massa leénden och tjatter :)

Det märks verkligen att han är mer "med i matchen"

Han väger nu strax över 6 kg och är 61,5 cm lång, och drar därmed storlek 62 i klädväg

Babysittern och babygymmet är inte lika roliga längre, visst är figurerna därpå mer fascinerande,

men bäst är det ändå att sitta i mamma eller pappas famn medans man blir underhållen

Det lilla gnäll och skrik som tidigare har varit på kvällarna har nästan avtagit helt de senaste veckorna,

antar därmed att magen har stabiliserat sig.

Vi har fortfarande inte fått honom att sova i sin egna säng i mer än max en halvtimma,

och vaknar det gör han fortfarande flera gånger om natten,

men somnar nästan alltid snabbt om efter antingen lite snuttande eller klappande..

(och visst tycker jag också det är mysigt att ha han tätt intill, det skall jag inte sticka under stolen med) ;)

 

Ja han är så fin min lilla prins.