sacinorev

Jag kommer ihåg förra julen, då vi skulle sätta oss ned framför tv:n för att titta på Kalle Anka. Jag, liksom mamma vill att exakt alla skall vara samlade, tätt intill varandra i soffan vid det speciella tillfället. Jag tror att vi alla kan enas om att det är något magiskt med Kalles Jul, stora som små. Jag minns att mamma var extra noggrann med att morfar skulle vara med, hon mumlade någonting om att han började (börjar) bli gammal, just då tyckte jag att det var hemskt att säga någonting sådant till mig, men på något konstigt vänster så kommenterade jag att pappa inte var med. Nej, han ligger och sover sa mamma, låt honom vara lade hon till. Nej, rätt skall vara rätt tänke jag och gick och väckte pappa. Jag kan fortfarande ta mig tillbaka till exakt det ögonblicket då jag väcker pappa och bokstavligt talat tvingar honom upp ur sängen för att titta på Kalle tillsammans med oss andra. Jag minns hans miner, ansiktsuttryck, vad han sa, allt. Det är ett av de sista minnerna jag har av pappa. Jag sitter där i soffan med pappas arm runt om mig. Det gör så ont i mig. Ingen kunde väl veta att det var pappa vi skulle vara extra rädda om, att det var han som skulle försvinna först. Man kan aldrig veta någonting sådant, men jag kan inte släppa det. Det är bara ett år sedan men det känns som om det var igår. Jag saknar dig pappa, jag saknar dig.

Jag sitter ensam hemma och tittar på Idol. Jag sitter liksom själv och kollar på Idol-finalen. Hur tragiskt låter inte det då? Men jag sitter verkligen och njuter. Det är väldigt sällan jag får lite egentid och jag passar på helt enkelt. Jag har ätit skräp till middag, fällt några tårar, pratat högt med vad jag vet är pappa, fällt ytterliggare några tårar (eller snarare storbölat) och nu tittar jag som sagt på Idol. Idag har jag till och med röstat, men bara en gång, jag är ju trots allt en fattig student. Fast idag jobbade jag faktiskt, tänk att ha ett stort leende på läpparna när man går upp på morgonen för att man vet att en dag med en massa busiga förskolebarn väntar en. Oj, vad jag saknar mitt gamla jobb. Men tillbaka till Idol, HEJA CALLE!

Vilken skräll! Jag blev riktigt riktigt nöjd då Calle var den som fick flest röster. Jag personligen hade hellre velat att det var Tove som gick till finalen tillsammans med honom, trots att Erik har en fantastisk röst. Summan av kardemumman, det borde egentligen vara Calle och Tove i final!